Fredag!

Härliga fredag igen...tyvärr är jag inte riktigt i form. :-(
Snuvig, ont i halsen, ögon som kliar och så mår jag allmänt BLÄÄÄÄÄ.
Ingen energi eller lust eller något...önskar så att jag kunde hitta gnistan igen men den är som bortblåst.
Eller jo...den är där ibland och då känner jag mig piggare och gladare men så åker jag neråt så snabbt igen.
Nog om detta gnäll nu.

Inatt har årets första snö kommit, snö som lagt sig.
Det var kring -7 grader och ca 5 cm snö.
Så mysigt!
Alva och Jonathan vart jätteglada och det är lika kul varje gång att se glädjen i deras ögon över första snön.
Dom var så ivriga att komma ut i morse så den här morgonen gick galant utan bråk om vare sig påklädning eller något.
Härligt!

Själv är jag inne och här hemma och MÅSTE ta itu med det här hemmet...hur f-n ska jag orka det om jag ska vara riktigt ärlig?!?!?!?
Vi ska ha gäster här vid 18 och då vill jag ju ha det fint men för varje timme som går och jag har gjort ingenting så känner jag stressen komma mer och mer.
Och vad ska jag bjuda på...inte ens det vet jag...
Måste handla med...
Hmmm...ja...tur att det är "nära" vänner som säkert har överseénde med om inte allt är tip-top men jag brukar ändå vilja lägga ner lite mer än så här på att göra det mysigt och fint.

Vet ni något jag tror jag skulle må bra av...en resa...ja, till varmare land.
Inte utan barn utan med HELA familjen.
Men få komma bort från mörkret, kylan, vardagslunken...ja, ni vet.
Tänk värme och sol och turkosglittrande hav...varm sand mellan tårna...salt vatten på kroppen och sen att inte behöva tänka på att städa och laga mat och sånt där utan bara vara...det skulle jag behöva.

Ikväll är det Idol...det är något jag ser fram emot att se på fredagarna och då speciellt Johans uppträdande.
Ikväll sjunger han två låtar och det ska bli så mysigt att lyssa på.
Det är ju kärlekstema ikväll med. :-)
Johans kärleksrep

Förut här idag kikade jag på Himlen kan vänta. En serie som går på svt just nu om människor mitt i livet som drabbas av en dödlig sjukdom.
Man blir ledsen i hjärtat av att tänka på hur orättvist livet är för en del.
Och samtidigt vilken kämpa-anda och livs-glädje dom har!

Nej...nu måste jag ställa in mig på städning...vet ju att bara jag väl fått det gjort så kommer det ju kännas sååååå mycket bättre.
Och handlingen med...det är ju egentligen inte så jobbigt bara att man orkar ta sig dit med. ;-)

Sköt om er och jag önskar er en jättefin helg.

Kram Helena

PS: Bloggen är under upp-byggnad så ha överseénde. :-)