Godmorgon!

Måndag igen...och helgen har väl varit bra men ändå jobbig.
Bra för vi har gjort trevliga saker som t.ex varit till bekanta och ätit mat och vi har haft makens mamma med man här på besök för att fira Jonathan som fyllt 10 år.
Men stämningen la sig ganska ordentligt här på lördag efter ett samtal som kom klockan 16.02.
Det var från näst äldsta sonens skola, då har en klasskompis till honom tagit livet av sig. :-(
Det var så hemskt och jag började ju också gråta.
Visste inte hur jag skulle berätta för Alex vad som hänt så jag fick be maken hjälpa mig.
Han kunde ju i alla fall prata normalt utan att stå och storgråta.
Alex var som vanligt stressad och sa först att han inte hade tid när vi sa att "vi måste prata med dig".
Men sen när han fått beskedet så vart han väldigt mycket mindre stressad, ja han gick inte ens ut som han var på väg då innan han fått veta.
Det är så hemskt och sorgligt.
Vad får en flicka på 16 år att välja att ta sitt liv?!?!?
Hon hängde sig.
Idag blir nog en tung dag på deras skola, Alex går ju på en liten friskola och dom är drygt 100 elever på skolan och alla känner ju liksom alla.
Så det blir ju om möjligt ännu mer påtagligt än på t.ex en större skola.
Idag är det en flicka som inte kommer till skolan och hon kommer aldrig mer till skolan.
Så mycket tankar har det varit i helgen och jag tänker idag på hennes familj som nu går igenom en förälders absolut värsta mardröm...att deras barn tagit sitt eget liv.
En minnessida på nätet finns här:

Alexandra

Ja, i det här inlägget skriver jag inte mer för jag kommer liksom inte på något mer.
Men jag återkommer och skriver mer "vardagligt" när jag känner att orken finns där.
Vi är även sjuka här...Jonathan var sjuk hela förra veckan men han har gått till skolan idag...men Alva blev sjuk i fredags och hon är hemma än och nu är det min och makens tur.
Hosta och feber.
Men...man vet ju att det går över som tur är.

Kramar till er alla!

Helena