
Känns som om allt bara rasar.
Även om det så klart händer bra saker är det ibland vissa dagar som det känns så mörkt på.
Man undrar hur saker och ting ska ordna upp sig liksom.
Först och främst pratar jag om ekonomin, aldrig att det finns pengar till något.
Nu skriver jag öppet och ärligt men jag är så trött.
Man vill ju också göra rätt för sig, kunna betala räkningar och sånt där...men det går inte.
Och varje dag säga till barnen: "Vi kan inte för vi har inte pengar".
Och då är det inte orimliga saker dom frågar om utan vanliga saker, som t.ex nya kläder eller om vi kan åka iväg på olika ställen eller glasspeng och sånt där.
Hyran är jag glad för varje månad när den är inbetalad, det är varje gång som att JA nu kan vi bo kvar en månad till.
Jag har gått utan ersättning ett år drygt och det blir tuffare och tuffare.
FK dröjer med sitt beslut och jag klarar snart inte mer.
Istället för att satsa på att må bättre så ska man lägga onödig energi på att kämpa med dom.
Har även fått att vi ska betala tillbaka bostadsbidrag för 2008 som vi fått för mycket, en skuld på nästan 5000 kr.
Jag önskade en avbetalningsplan men då vi nu lever under existensminimum så kan vi inte påbörja någon sådan.
Och då jag inte kan uppge något datum för när vi kan börja betala (för jag väntar ju än på besked från fk ang. min sjukersättning) så kan vi inte få till en avbetalningsplan.
Har mailat fk flera gånger men dom svarar bara så dumt att dom MÅSTE veta när jag får in pengar...men det vet jag ju inte ens själv. :-(
Så det får väl förfalla och gå vidare till kronofogden, för betala kan vi inte.
Sen har jag börjat ha tandvärk men hoppas det bara är något tillfälligt, det är i en och samma tand som jag haft ont i förut och då har det släppt efter någon vecka eller två.
Har en stor skuld till tandläkaren med så jag kan inte gå dit heller och betala av den går inte i nuläget.
Man känner sig så liten och man önskar man kunde påverka mer.
Jag har en låg dag i dag och tårarna bränner bakom ögonlocken.
Vill snart inte mer!
Värken är värdelös också...eller ska man skriva på topp då det skriker av smärta i hela kroppen.
Huvudet vill en sak men kroppen går inte med på det.
Jag har haft mer problem med mina händer och tappar mer och mer saker, kan inte hålla i något och skakar i händerna.
Blä, blä, och åter BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!
Sen så blir man så upprörd när man läser t.ex kvällstidningarna och ser hur FK behandlar människor.
Senast en artikel om några som inte fick rätt till ersättning efter sin sons död...dom skulle varit på jobbet dagen efter han dog eller ställt sig i kö på arbetsförmedlingen och sökt nytt arbete.
Herregud...hur tror dom man ska kunna göra det när ens barn dött dagen innan?!?!?!?
Det finns ingen mänsklighet där "ute" och myndigheter kräver och kräver men ger inte något tillbaka.
Nej...det här var ett hemskt deppigt inlägg...har inte orkat skriva här heller och värken gör att jag inte heller kan sitta vid datorn...men här blev det bara lite som man kan kalla "bägaren rann över".
Lovar att försöka skriva ett "roligare" inlägg senare...
Idag är det i alla fall helg och hela familjen är samlad för några dagar.
Det gillar jag! :-)
Önskar er alla en en jättemysig helg och valborg!
Kram

4 kommentarer:
Man borde kunna stämma försäkringskassan!!!
Håller tummarna att allt ordnar upp sig på bästa sätt och att du ska slippa värken.
Kram
Skickar massor av styrkekramar till dig min bästa vän! <3
Åh Helena vännen.... Jag tänker verkligen på dig/er och jag hoppas hoppas att det ska vända och att den där eländiga FK kan lämna besked! Herregud!!!!
Stoooor varm kram
M I N D I
Hej börja jobba med nåt som stärker dig hjälp till i kyrkan eller jobba med blommor.
Jag var sjuk i 2 år men kom tillbaka..
Lycka till
ewwe
Skicka en kommentar