6 december 2010

Måndag!

En ny vecka och helgen har bara sprungit iväg.
Varför går helgerna över så fort?!?!?! :-)

2:a ljuset i advent har vi tänt och man riktigt känner att julen snart står inför dörren.
Mysigt men samtidigt skrämmande.
Det här året vet jag ännu inte hur vi löser det med t.ex julmat och julklappar.
På något vis måste det ju gå liksom men just det där att inte veta gör att man legat sömnlös mer än en natt.
Nu är det snart 2 år sen jag fick en inkomst och det tar verkligen på hela familjen.
Jag kan bli så ledsen ibland och det är sån maktlöshet.
Om jag ändå kunde jobba och tjäna pengar men så är man ju sjuk med denna värk och det går absolut inte...vad gör man då?!?!?!?
Jag har ju hållt på med dom här arbetstesterna på arbetsförmedlingen och ska få svar på dom i veckan här nu förhoppningsvis.
Sen ska det underlaget vidare till försäkringskassan som tillägg på mitt överklagande ang. min sjukersättning.
Vad händer sen då?!?!?!
Ja, läget är väldigt ovisst och man kämpar på så gott det går.
Kan berätta att när det inte finns pengar...då är det väldigt påminnande om hur viktigt det är med pengar.
Man vill inte att pengar ska ta så stor plats i ens liv som det gör men när pengarna inte ens räcker till mat hela månaden ut eller kläder till barnen, ja det där nödvändigaste då är det tufft.
T.ex Alva och Jonathan frågar så gott som varje dag om vi inte kan göra det eller det...och det är inte orimliga saker...nej, mina barn önskar sig t.om mat och om dom ser något nytt i affären (t.ex en ny chips-sort, kaksort, choklad eller maträtt) och man får ändå säga att att vi får ta det sen.
Det där sen försöker man få till men allt klarar man inte av att ta sen.
Man vill ge barnen så mycket mer än man kan och det gör ont i en.
När dom önskar sig så lite tycker man liksom och ändå kan man inte uppfylla det.
Fast som jag skrev, vi gör så gott vi kan och jag kan ju säga som så...NÄR vi lyckas göra något för dom...så där lite extra...dom är ju så glada och tacksamma och dom lever på det länge.
Även om det så är att "bara" kunna köpa 3 bullar på affären eller något sånt.
Att åka till simhallen, gå på bio, åka och shoppa i en annan stad, äta middag ute, åka på semester och sånt där...det är sånt som vi fått sållat bort för länge sen.
En dag åt vi faktiskt här på en pizzeria i stan, det gjorde ett hål i plånboken MEN barnen var jätteglada och dom pratar om det än.
Ja, nu svamlade jag iväg lite här men hoppas ni står ut med det. :-)
Var var jag någonstans egentligen...just det, andra adventsljuset är tänt och jag skrev om julen som närmar sig. :-)

Adventsljusen är tända...


Kalenderljusen tänder vi också varje dag, lite som en nedräkning. :-)


Kan man inte elda i den öppna spisen man har så får man vara lite påhittig, så här har jag gjort i vår öppna spis nu till jul.


Titta så fint spets-mönster det blivit i ljusen. :-)


I lördags var en inte bra dag...hade sån värk i nacken och ryggen och upp i huvudet.
Mådde illa mest hela dagen och försökte ligga ner och vila så mycket det bara gick.
Vi hade ju bjudit in våra vänner på advents-fika och så hade jag ju även lovat barnen att baka lussekatter.
Så trots en hemsk värk var det till att ställa sig i köket.
Jag väntade in på eftermiddagstimmarna så jag i alla fall vilat under förmiddagen.
Så det gick ganska bra ändå...tog det så lugnt man bara kan med bak-sugna barn.
Alva försvann iväg med en kompis också så det var bara jag och Jonathan som bakade.
Vi gjorde lusse-katter och så kokade jag även knäck. :-)
Efter det så gick Jonathan till mormor och sov där över natten.
Så jag och maken hade en barnfri kväll om man bortser från näst äldsta sonen och hans kompis men dom gjorde inte så mycket väsen av sig. *ler*
Alex flickvän Hully har ju åkt iväg till sitt hemland, Brasilien, och ska vara där en hel månad.
Jag tror dom kommer sakna varandra om jag säger som så, 1 månad är LÅNG tid ju.

Sen på söndagen hade vi vänner på adventsfika och då hade jag även gjort en duo-kladdkaka (med både ljus och mörk choklad), god men dock ganska söt. ;-)
Hade fotat den men tyvärr så försvann alla bilder på minneskortet. :-(
Jag hade gjort den i min nya pajform som jag vunnit så nu är den invigd också.
Pepparkakor blev det också...dock inte med hembakt deg eller tjusiga pepparkaksformar.
Utan det fick bli färdig deg och hyvlade med osthyvel, men dom blev goda dom med. :-)

Igår kväll när Alva kom hem från en kompis så grät hon och sa att hon hade huvudvärk, kände på henne och hon kokade...hög feber.
Inte ofta hon är sjuk så det kändes nästan konstigt.
Hon fick sova hos sin mormor igår kväll, hon ville det och hon vet ju att där blir hon rejält ompysslad. *ler*
Hon var lite ledsen över att vara sjuk just nu för idag är det genrep på dansen hon går på och på onsdag är det dansuppvisning.
Jag håller tummarna för att hon ska bli pigg SNART igen!
Hon och min mamma samt Tilda (vår hund) kommer hit om en liten stund.
Jag har inte fått i mig frukost än så det börjar väl bli tid för det snart...även om jag inte är speciellt hungrig än...kanske väntar lite till.
Nu ringde min mamma här precis och då har Alva somnat om igen...så dom kommer sen när hon vaknat igen.
Usch, inte kul när lilla gumman är sjuk.

Hoppas ni har en bra måndag och inte har snöat inne eller något sånt, här snöade det under natten så jag vaknade av plogbilarna imorse.
Dock inte så kallt som tur var, bara kring -4 grader.

Ha det bäst!

Kram

3 kommentarer:

Malin E sa...

Hej vännen! Hoppas det är ok om jag länkar till din sida.Ser att du länkat till min gamla blogg du får gärna länka om till den nya, men bara om du vill förståss.
Hoppas att ni har det bra där hemma och mysigt nu när det snart är jul.
Kram kram!!

Milla sa...

Gah jag blir galen på denna orättvisa som gör att allt blir så jobbigt för er och framförallt för dig Helena!! Och malande långsamma byråkratiska kvarnar... Du borde ha all rätt att få det ekonomiska stöd som behövs så att du kan få må bra! Jag är lite tvehågsen till julen, ur perspektivet att så många mår dåligt av den, ingen ska behöva vara sömnlös inför julen.
KRAM KRAM till dig!
Milla ***

Anonym sa...

Kanske borde ni inte ha hund när ni knappt kan köpa mat till barnen?
Inte för att vara elak, förstår att hunden är er kär!
Hälsar Elna