Så rädd jag blev....helt kall inombords igen...megaångest.
Nu hade allt som tur var gått bra och hela familjen är hemma igen.
Men dom hade änglavakt och jag är så glad för det.
Har inte träffat dom än men maken är iväg och hämtar saker dom hade i bilen för av förståeliga skäl så ville dom inte köra bil idag.
Får se om dom orkar så ska vi gå ner en sväng till dom sen.
Kan vara skönt att få prata lite också om våra obehagliga upplevelser som vi upplevt dom senaste dygnen.
Varför ska allt hända på en gång liksom... :-(
Ja...Jonathan är ganska så pigg och som vanligt idag även om det nog finns mycket kvar inom honom att berabeta.
Alva är också lite piggare men fortfarande väldigt lågmäld och trött.
Hon hade lite allvarligare smäll i huvudet och så är det nog mycket tankar hos henne.
Hon har sagt till mig att hon inte trodde något sånt här kunde hända...men så gjorde det det.
Lilla gumman. :-(
Man önskar så att det inte hänt dom utan en själv istället!
Nu ska jag ta hand om lite tvätt och sen blir det nog en rätt lugn dag.
Sov länge idag för man känner att kroppen är totalt slut.
Önskar er alla en trevlig helg och tack för alla fina kommentarer, era ord värmer i mitt hjärta.

Kram Helena
1 kommentar:
Det gick inte att kommentera i går så jag gör ett nytt försök nu...
Ja, oj vad fort livet kan förändras. Jag kan förstå att det var fruktansvärda minuter innan ni kom fram till era barn. Man hinner väl tänka både det ena och det andra..
Vilken tur i oturen både för era vänner och barn att det trots allt slutade bra.
Kraaaam
Skicka en kommentar